Jag tror att mitt fotointresse har sitt ursprung i en lust och kanske också ett behov av att avbilda ögonblick och fragment i tillvaron. Mitt fotograferande tog fart under 70-talet då jag blev medlem i Fotoklubben Bländaren i Växjö. Många timmar tillbringades i mörkrum och fotolabb. Att ta bilderna och framkalla var det mest intressanta, mer än resultatet. Det är kanske därför som jag har många pärmar med svart-vita negativ, en hel garderob med magasinerade diabilder och fyllda hårddiskar som sällan når betraktare. Jag lägger inte ut bilder på sociala medier och produktionen av printade foton har varit blygsam. På senare tid har jag trots allt börjat visa en del av mina foton i lite olika sammanhang när jag får möjlighet som nu t ex.

Ett annat intresse som löpt parallellt med fotograferandet är att lyssna på jazz, helst live. De senaste 25 åren har intressena gått samman. Att porträttera jazzmusiker har blivit ett centralt område för mitt fotograferande. Som bäst fungerar det vid mindre, lite intima scener. Då finns en möjlighet att komma nära musikerna och det blir möjligt att följa musikerna under deras framträdande. Föreningen Alvesta Jazz och Blues med sina arrangemang i Kulturkällaren har blivit en viktig plats för mig. Under 2000-talet har jag lyssnat på och fotograferat i det närmaste alla konserterna där.

Vid fotograferandet av jazzmusiker på scen ställs jag inför en del utmaningar. Diverse olika ljusförhållanden som kan variera hela tiden. Oftast kan jag inte variera min position vilket skapar svårigheter med att variera bildvinklar och kanske det mest besvärliga, att undvika att ovidkommande detaljer kommer med, stativ, sladdar mm. Jag försöker trots detta att efterbearbeta bilderna minimalt. Fotot ska motsvara fotoögonblicket så genuint som möjligt. En skillnad är dock att jag framkallar dem i svart-vitt.

Till den här utställningen har jag valt porträtt på Linda Pettersson, en fantastisk jazzsångerska med lokal anknytning. Fotona är tagna vi olika tillfällen under 2000-talet.