Mina tankar strövar och vandrar runt ekens långa långa resa, ekens tusenåriga färd, grubblar om ekens kraft och liv från alla första sköra bladen till dem tusenåriga sista bladen.

Ekens styrka, livskraft och uthållighet har fascinerat mig länge, trollbinder mina tankar, fantasi och min skaparkraft.

Eken gör mig nyfiken om dess symbolisk betydelse i vår kultur och mytologi.
I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor. Om åskan slog ned i en ek sågs den som åskgudens boning och den fick under inga omständigheter fällas.
Det är känd att eken symboliserar styrka, uthållighet och är ofta associerad med ekonomisk trygghet och sparande också.
Enligt keltisk mytologi är eken ett starkt och tryggt träd och en symbol för kommunikation och värme.
Historiskt sett var eken även kungens träd i Sverige och förbjuden för bönderna att fälla, vilket visar på dess värde och status.
I hebreisk kultur representerar eken kraft och uthållighet, och i flera verser omnämns den som en symbol för Guds skydd och försörjning. 
Eklöv tolkas ofta som en symbol för styrka, uthållighet och framgång.
Eken en är stark symbol för uthållighet, styrka och skydd, och den har en särskild plats i svensk historia och kultur.

Livskraft är en vacker term som för tankarna till den inre energi och vitalitet som driver oss framåt. Det handlar om den kraft som ger oss styrka att möta utmaningar, övervinna hinder och fortsätta framåt, även när vi möter motgångar.

Precis som naturen har sin egen kraft – från trädens växande grenar till flodernas strömmande vatten – har vi också vår egen livskraft. Den kan komma från olika källor: kärlek, passion, hopp, gemenskap eller den inre viljan att överleva och blomstra.

Det är viktigt att vårda vår livskraft, vår inre eld, och låta den lysa upp våra dagar och nätter. För i den finns möjligheten till förändring, tillväxt och skapande. 

Eken och livets kraft kan också tolkas på ett mer filosofiskt plan. Det handlar om den inre styrkan, uthålligheten och förmågan att hela sig själv. Ibland är det i våra svåraste stunder som vi upptäcker vår inre kraft och motståndskraft.

Istvan Csomortani